Anywho, min allra raraste käraste Cara hade skickat mig en vårpresent! Och oj vilka fina saker jag fick! Titta bara se!!
En alldeles helt rätt sjal (bakgrunden), och en sååå fin liten tavla med ett litet presentpapper jag visserligen gett henne, men som jag inte väntade mig i retur! Bara så, på en vanlig sketen onsdag. Jag är verkligen lyckligt lottad vad gäller mina vänner! Jag har inte så hemskt många, och oftast är de inte nära mig rent fysyiskt, men ..who cares...när det ändå blir så här underbart? Mille Grazie Cara, jag har inget att skicka just nu, men jag är i färd med att packa en sommarlåda...tills vidare får du denna bild, som jag snott någonstans med dig i åtanke.
6 kommentarer:
Åh vilken fin bild! Tack! Och var det inte så att jag fick en hel LÅDA med julklappar? Så dont even think about en ny låda...
Men visst är det trevligt med paket som dimper ner. Jag är avundsjuk på er lördagsutdelning! Det har väl inte funnits i Sverige på hur länge som helst?
Ha det gott och tänk på mig som sitter insöad (i dubbel bemärkelse) här i landet utan lördagsutdelning..haha! det har snöat i två dygn nu. Fint, men...hallåååå - våren? Var är duuu?
Trösten (kanske) är väl att här inte är vår heller, hur mycket jag än vill. Här blåser styv kall kuling, det är tredubbla yllelager, timberlands, narigt nedanför ögonen....fågeljäklarna kvittrar som om de går på något vi alla borde ha tillgång till, kort sagt, it sucks, as always. Men...jag har fått se Korsika i soluppgången, solen ÄR varmare och går upp vid sju halvåtta.....DET FINNS HOPP! Jag planerar redan nu sommarveckor i Göingetrakten, MED hund. Hur går det förresten för V., nu utan kulor??
Viggo mår så bra så och han och Vincent leker och busar utan problem. men det är den stora som bestämmer, som sig bör.
Åh vad glad jag blir att du och Mixie kommer hit! Mia casa e tua casa, lo sai, no?
På tal om väder, idag är det fortfarande ett par plus, milt och härligt att gå ut på promenad i men i helgen ska det bli TIO MINUS!!! Jag kommer att dö... Liten tröst dock att Prvence också har det kallt om öronen...
Men snart, snart...är det vår. Men det är ju själve f-n att det ska dröja så.
Sanningen är väl den att vi vanliga frusna känsliga flickor egentligen inte har någon användning för vintern. Fast det är klart, EN gång till i livet åker jag gärna skridskor!
Ja, jag älskar också skridskor, men det kan man ju å andra sidan göra när som helst på året. I ishallen.
I Nice, med palmer utanför....
Skicka en kommentar