Never mind, det är viktigt att kännas vid tidigare stadier i livet. Annars skulle jag väl skämmas för Black Sabbath, Sound of Music, ja allt som varit. Men då skulle jag ju inte vara den jag är här och nu....
Och efter att ha läst Capital Letter (ja bloggen här brevid!) så tackar jag alla makter att jag inte är i Australien. Frangipanipoet skriver väl och mycket målande. Jag grinar över alla djuren så klart, som vanligt. Jag gillar människor, visst, men di små liven! Förresten såg jag i GP att en kängguru httats ihjälfrusen i ett dike någonstans i Sverige. Hu! Jag vägrade forska vidare i den historien!
Annat är det här, där stormen kommit till åtminstone västkusten. Här har bara blåst, fast varmt, och det gar äntligen blivit lite klarare. Aldrig har jag sett så många starar som denna vinter! Jag trodde tidigare att de flyttade ännu längre söderut, men i år har vi haft skockar, horder, moln av dem! Kanske kommer de snart upp till Sverige....fast det dröjer väl någon månad till förstås. De är trevliga, stararna, lite små-exotiska, glittriga och de pratar och visslar och piper och håller på så att en mindre (det skall väl ändå finnas ett bättre ord?) djurvän än jag skulle kunna bli vansinnig.
Oj jäklar vad bilden blev liten och långt i kanten!
Oj jäklar vad bilden blev liten och långt i kanten!Nå, det får gå ändå. Kanske ett tecken på att det är dags att sluta......
Men först skall jag helt skamlöst (försöka) stjäla Evas idé. Ja hon på Smultrongården (bloggen vid sidan on här!) som köpt studio i min lilla stad. Hon har lyckats med konststycket att visa en lite video från Vence, som jag också vill ha på min blogg! Atta girl, Eva!!