....i enorma flockar som vinglar omkring på himlen under skrin och flöjtanden. Ja vinglar är egentligen inte ordet, de är precisionen personifierad! Jag tror nog att de kommer att stanna någon vecka till, för vädret är härligt milt, och här finns gott om insekter. Förhoppningsvis finns det ingen stare kvar i Sverige nu, jag vill inte föreställa mig en liten kvarglömd stackare någonstans i kylan och mörkret! Här laddar de väl troligtvis för att flyga till Afrika, och gona sig i solen hela vintern. Att de bara kan! Visserligen tror jag inte på den kristne Gud som satt på ett moln i söndagsskoleboken, men visst måste finnas någon "divine force" som ser till att allting fungerar? Harmonin som råder bland trastarna trots deras skrik ock skrän när de flyger i formation ger mig hopp. Hopp om att man faktiskt kan leva i harmoni med sin omgivning, med naturen, med sig själv.....
Och solen skiner ju!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar