Lördagskväll, igen!

Jag är riktigt trött ikväll, och hade inte tänkt göra det jag gör nu, utan istället svara på mails från snälla vänner som troget hör av sig. Men....igår var det gymnastik på progammet, step närmare bestämt. I ett fullkomligt vanvettigt tempo, nästa non-stop i en och en halv timma. Förmodligen hade jag tillfällen av hjärtstillestånd, jag minns inte hur jag klarade mig igenom pärsen. Det var nio år sedan sist.....I dag hade jag en halv dag av orientalisk dans på avancerad nivå...inte lika flåsigt som step förvisso, men svårt, och mycke koreografi att hålla ordning på. Allt detta för att förklara att viljan till mail-skrivande finns, men inte orken, eller den mentala skärpan. På sin egen blogg får man däremot vara hur oskärpt som helst, så här sitter jag, och Neil Young gör sig fullkomligt omöjlig på Conan O'Briens Late Night. Jag borde sova, men det är ju söndag imorgon, och jag vill gärna ova lite längre än vanligt, till åtta ialla fall.
Kanske är det jag, eller också bara det faktum att man som utlänning alltid är det till syvende och sist. Eller kanske är det fransyskorna. Det spelar nästan ingen roll hur ofta man ses i en grupp-aktivitet, man kommer liksom inte närmare för det. Det skall erkännas att jag inte är så värst social heller, men om man ändå skall prata med varandra är det ju att föredra om man liksom kommer någon vart, inte bara tuggar samma saker hela tiden...oh well, jag hjälper till själv, med plattityderna alltså, så jag skall inte gnälla. Men ändå, jag tror nog att man som utlänning var man än befinner sig alltid känner sig utanför. Kanske helt enkelt för att vi alla tänker lite olika, och har olika referensramar.
Mina axlar klarar nog inte så mycket mer nu, jag har dansat med slöja. Min är vackert vinröd, och har (tyvärr) en vacker kant full av pärlor. Det blir tungt.....
Imorgon är det söndag, och mig veterligen skall jag inte göra någon nytta alls, jo kanske städa badrummet........

Lunchrasten

...är inte den bästa tiden att uppdatera sin blogg, men here I am, ändå. Helgen har varit full och tom på samma gång. Lördagen var det först biblioteket, vilket var mycket trevligt, även om en hylla under "G" tippade hela sitt innehåll på golvet...Både Robert Goddard och Nadine Gordimer låg huller om buller, samtidigt som det kom besökare! Oj oj vilken debut! Det gick bra, however, och jag låste duktigt efter mig under överinseende (är detta rätt ord?) av en annan "helpers" make.....mitt tålamod klarar inte mycket av den varan, men jag bet ihop och var snäll.
Eftermiddagen ägnades åt att hjälpa franska familjen röja efter en ytterligt sen (och vidbränd) middag. Inte hjärnkirurgi precis, men söndagen ägnades ändå i all stillhet åt att; a) städa hemma (motvilligt), och b) Sugar (med glupande aptit). Istället för att fortsätta md bokslukeriet bloggar jag på min rast....stupid? Jajamensan!
Anita's Fanny var ingen rolig historia, förresten, men jag rekommenderar den ändå. Den kom ingen speciell vart, historien, men var ändå bra och framför allt välskriven. Brookners sätt är väldigt objektivt, nästan kyligt i betraktandet av (jag vill inte använda ordet, men tiden rinner iväg...!) sin huvud-karaktär. Jag gillar det, för jag känner inget speciellt behov av att ha en åsikt om Fannys idéer och förehavanden. Sugar å andra sidan....henne känner jag knappt ännu, men undrar ändå hur "det skall gå"!