Litterär lördagskväll

Slutet av veckan har varit minst sagt omväxlande; tandläkarbesök med påföljande (förmodligen) ekonomisk misär, försenad välvillig födelsedagspresent (som hjälpte hos tandläkaren), trevligt biblioteksbesök... Dessutom har vädret vänt, och jag har sett små spjut av påskliljor som stretar mot ( den i det närmaste obefintliga) solen! Det går mot ljusare tider, och som vi konstaterade; att kunna hala upp pengarna ur jeansficka när tandläkaren ville ha dem är ju ändå OK, även om mina ben förmodligen aldrig blir vaxade igen. Mustachen vill jag inte ens tänka på! Till råga på allt har jag nu en dator till. Någon skulle slänga en som "inte fungerar och inte kommer ut på nätet längre". Jag tog hem den och kan bara konstatera att den är vid ytterligt god vigör. den får bli en liten extra lyxartikel vid uthyrningarna i sommar!
På biblioteket hittade jag ännu en Byatt jag inte läst: The Virgin in the Garden...jag hoppas! Jag lånade också två böcker av Giles Waterfield, The Long Afternoon, om britter i Menton vid krigets upprinnelse, och The Hound in the Left Hand Corner, om förberedelserna inför en konstutställning med en speciell Gainsborough. Vi får väl se... Vidare lånade jag Jostein Gaarders The Solitaire Mystery, som jag befarar är TRÅKIG, men vem vet? ochBarbara Kingsolvers The Prodigal Summer. Babsan har hållit stilen hittills, så där känner jag mig säker. Men först ut är en historisk bok om engelsmännen i Japan på 16oo-talet. En sann sådan, som kanske är en förlaga till "Shogun"? Den börjar lite torrt....
Jag har också fådda böcker, och även om jag alltid undviker novellsamlingar, så får jag tillstå att Alice Munro ÄR en riktigt bra författare. Hennes Nära Hem är oroväckande välskriven, och skaver och har sig så att jag väljer att läsa istället för att sova.
Oj vad det blev mycket om det skrivna ordet! Men var vore jag väl utan böcker? Jag minns att jag under min första utlands-séjour i Nigeria tig min tillflykt till böcker när det blev för mycket av kulturkrock, hemlängtan, eller som en lång, lång gång; sjukdom och konvalescens. Då läste jag allt som fanns, utan några som helst förutfattade meningar; lamb's Tales of Shakespeare, georgette Heyer, Eliot, Sand... om jag kunde minnas allt skulle jag vara riktigt "litterär"!
Det är som synes lördagskväll, och här i Södern finns ingenting på TV.n. Folk har annat för sig, och de som inte har det tittar på "roliga program med kändisar som jönsar sig" (min egen sammanfattning). Alltså blir det böcker, dator och vin som får fylla kvällen. Fast jag längtar efter en Jane Austen dramatisering, eller någon annan form av verklighetsflykt!
Nåväl, jag skall återvända till Japan och de ilanddrivna barbarerna. Boken heter förresten Samurai William och är skriven av Giles Milton.

Tankar en lördagkväll

Det blir blandad kompott ibland. jag har sysslat en hel del med att ändra utseende här, yta.....egentligen intresserar mig yta inte så mycket. Ja jag vill ialla fall tro det, men vad är det iså fall jag håller på med? Å ena sidan känns det viktigt att presentera sig på ett fördelaktigt sätt, å andra bryr jag mig ju inte. Det är bara vänner som besöker min blogg, såvitt jag vet ialla fall, och de känner ju mig väl. Inte betyder väl en presentabel yta något, between friends? Jag fpår inte direkt någon rätsida på det just nu, det får bli som det blir....
Det har nu gått hela tjugotre dagar på det nya året, och jag märker att vissa saker blir desamma. Tydligen räcker det inte med nya siffror i almanackan för att man skall förändras. Förvisso är detta ingen nyhet, men jag hoppas ju ibland att jag bara skall vakna upp en dag, och vara den där nya förbättrade versionen av mig själv. Men, naglarna är lika korta som förra året, och även om jag nu både dansar och gymnasisterar så finns där ett par extra kilon, för att inte tala om alla dåliga vanor jag fortfarande vårdar ömt.....
Nej, jag oroar mig inte något nämnvärt, och har inte heller dåligt samvete. Tids nog finner jag det där lilla extra som gör att förändingar sker. Bara det att jag gick tillbaka till gymnastiken efter tio år känns bra! Och två kilo extra....piece of cake! Att jag också kommit till rätta med astma medicin och hormoner gör också att jag faktiskt känner mig riktigt nöjd med mig själv. Synd bara att det där "faktiskt" slank med. Vad betyder det egentligen när man skriver så? det ger mig en smak i munnen som jag inte kan beskriva riktigt....en slags smak av rättfärdigande kanske?
Usch! egentligen borde jag försöka få ordning på hemsidan. Den skulle ha åtgärdats redan förra vintern när jag bytte webhotell samtidigt som jag lyckades spara den ursprungliga webadressen, men det var så mycket med dt tekniska att jag bara fick ge upp. Nu har det förmodligen blivit ännu mer komplicerat.....nåja, trägen och enveten kanske vinner än en gång.
Den engelskspråkiga bloggen ligger i träda. Jag har tusen saker att skriva om, men det kommer alltid något, eller någon imellan. javisst är det mitt fel som låter det ske, och visst är jag ju den första att säga att livet är en kamp, men ändå.....det är trögt att kämpa jämt! Fast jag behöver ju inte kämpa om jag inte vill förstås, men jag är inte heller glad i att välja den lätta vägen....Hmmm. Jag skall avsluta här, det blir väldigt mycket hit och dit känner jag. Kanske finns det energi kvar till HTML mm.

Enveten som jag är

...så går jag in på den egna bloggen gång efter annan. Det är ju här jag har länkat till de bloggarna jag vill besöka, men ack! alla tycks ha ett liv bortom bloggandet, helst så här på veckändan. Visst har jag det också, men efter dag efter dag av fullt sjå, har jag liksom inte orken att göra nytta hemma. Men jag har faktiskt både lagat middag (och ätit den), putsat alla speglar (många!) och varit på supermarchén på sämsta tänkbara tid (lördag e.m) tillsammans med arga mammor, skrikande småbarn och velande turister...My God! Så vad kunde vara trevligare belöning efter vedermödorna än en hel hoper nya inlägg av diverse intressanta människr? Det är ju inte så att lördagskvällens teveprogram har något att erbjuda, och jag har redan läst NYT's boksida och filmsida.....
Igår kväll var tröst och förströelse också välkomna, så jag gjorde något jag aldrig trodde jag skulle göra, jag tittade på Mamma Mia! i min dator kopplad till stereon...jag skrattade så jag grät, och får erkänna att just då, var det en lysande underhållande film. MEN, man måste vara på rätt humör och våglängd, för inte kommer den i kategorin "bra film". Hursom, Meryl har en härlig röst, jag föll för henne redan i "Postcards from the Edge" där hon spelar avdankad nerknarkad filmskådespelerska som får en chans till, och sjunger country så det står härliga till. Jag rekommenderar varmt, Shirley MacLaine spelar mamman, need I say more?
Frågan är om jag skall filmfrossa mig och rigga upp min lilla biograf igen ikväll, och skall jag iså fall se filmen om Miss Pettigrew, elle Vicki Christina Barcelona?
Fast så är det ju det här med bokhögen också. Jag har haft dåligt med tid att läsa som jag vill, men är snart färdig med min japan. Boken är förvisso bra, men jag ville ju så gärna att den skulle vara i klass med Never Let Me Go.....tyvärr är den inte det. men jag läser ut den ändå, det är den definitivt värd. The Almost Moon började mycket lovande, men sedan efter några kapitel blev jag tveksam, och irriterad på hur det hela höll på att utveckla sig, men jag bet ihop, och nu börjar den arta sig igen. Stackars Helen har definitivt överskridit både en och två gränser nu, och jag inte för mitt liv se hur det skall kunna sluta väl. Hoppas innerligt att det inte gör det! Kanske borde jag förklara bättre vad böckerna handlar om, men jag har inte lust. Den som är intresserad kan ju själv läsa.....här, och här. Knock yourself out!
I morgon kväll kommer Mr. hem igen, det skall bli riktigt trevligt att ha honom hemma igen! Avstånd och andrum är aldrig av ondo!

Det är redan sent, så det får bli promenad, bädd & bok...

Operan i Monte Carlo...

....vad kan vara mer chict ? Eller heter det chickare? Anywho, yours truly skall dit imorgon...ja när ni (who are you anyway??) läser detta är det redan samma dag, och problemet är som alltid (som vanligt är lite väl grovt) "what to wear..!?). Förra året vid cirka denna tid skrev jag på Facebook (! I know!) om ett besök på samma opera, men den moderna salen. Jag var lite besviken över avsaknaden av guld, röd sammet mm. men glad och tacksa över chansen att få höra och se Ödets Makt av Verdi. Sååå vackert, och pampigt, och lite väl mycket körer (Verdi), men beggars and choosers....Detta året blir det så äntligen guld och hela konkarongen i Salle Garnier, dvs. den gamla vackra Operan, vid Kasinot, i Monte Carlo. Never mind den georgiska bassångaren...beggars and choosers....att få komma dit, och se och höra! What to wear är dock alltid ett problem. Mr. tappade tålamodet och ryade om "dress-code", dumma seder, etc. etc. med påföljd att det även denna gången blev amerikanska väninnan som följer med. Jag lutar åt ett Farah Dibah-nummer jag köpte på rea på Indiska, bara för att jag kom i en x-small! men det har varit problem med tillbehören/"les accesoires". Vi tar väl kort, så jag återkommer. Ytlig? Moi?.............Här letade jag efter en bild på just F D, iförd det jag trodde var hennes stil, men det är inte så enkelt. Minnet spelar en spratt! Min lilla klänning med guldbroderier har tydligen ingenting alls at göra med den forne (se längesedan!) bestämmaren över Iran, eller var det Persien då? Nåväl, jag hoppas kunna avlägga en full rapport över a) operans vackra, mytomspunna inredning, b) Paata Burchuladze's (hoppas jag) fantastiska framträdande, och c) min delikata utstyrsel samt tillika diné på Café de Paris.......

Stulna bilder blir tydligen alltid väldigt små......

Jag ser att det blinkar

...på min lilla karta här brevid. Över Göteborg! Jag blir så jättenyfiken på vem det kan vara. men all teknik till trots så finns det saker som inte fungerar som man vill....När jag "blev med dator" för länge sedan så trodde jag att det var som i filmens värld; man skrev en fråga, och vips kom ett snajdigt svar, i blå kantig text. Ha! Allt jag vill göra är antingen ogörligt, eller också har jag inte det "know-how" som krävs, t ex att kunna skriva program, eller att ha tålamod. Just nu vill jag ha möjligheten att ha musik som kommer på när någon ( vem, varför?) landar i min blogg. Musik som beskriver dagens "mood", eller som har ett budskap. Inte för mycket begärt tycker jag, men får väl diskutera det med Blogger.
Lördag är vanligtvis en ledig dag, men idag har det varit arbete hela dagen, Mr. fick till och med följa med efter lunchen för att göra grabbiga saker som att flytta tunga garderober och borra och ha sig. Hemma hos A. och J. har det nämligen varit hantverkare, länge länge. Jag har kommit in med jämna mellanrum och "tagit det värsta" så det inte skall bli ännu värre, och idag kunde vi äntligen komma lite längre. Dvs flytta möbler från ett rum till ett annat, damma byggdamm från allt, ställa upp böcker...det tar väl slut någon gång, men jag tycker synd om dem för det går inte fort. Visserligen är det självvalt, och huset genomgår en fantastisk förändring som till 100% är till det bättre, men ändå. A. är extremt litterär (tycker jag ialla fall) och det är en fröjd att diskutera böcker och få tips om författare allt medan dammet yr och det killar i näsan. Jag fick till och med några böcker med mig hem, som antingen var dubletter, eller att kasta bort. Dessutom lånade jag två; Carina Burmans "Cromwells huvud" (Ylva har tipsat om denna författarinna om jag inte missminner mig), och "Boken om Blanche och Marie" av P O Enquist, som jag velat läsa sedan den kom ut. Hipp och hurra! Men jag håller fortfarande på med min mörka och sinistra Barbara Vine-bok, den är spännande, och oroande, och jag har bara en fjärdedel kvar...Egentligen hade jag tänkt gå till mitt lilla bibliotek idag och lånat alla Harry Potter-böckerna, bara för att få en annan vibb efter Vine, men nu....med både de två lånade och en liten samling fådda alster...sorry 'arry, later!
Usch! jag har damm överallt! Halsen kändes som om det var halsfluss på gång, men en kall öl tog mig lyckligtvis ur den villfarelsen! Nu är det mörkt, Mr. har satt på en skivamed ljuv brasiliansk musik med munspel spelat av Toots Thielemanns, det bli snart middag....livet är OK på det stora hela!
Fast det killar fortfarande i näsan! Det är ju St.Valentine, hoppas att någon får en hjärtformad chokladask.....