Visar inlägg med etikett vårkänsla. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett vårkänsla. Visa alla inlägg

måndag, februari 14, 2011

Kungens Lilla Piga...

Eftersom jag såg de första blåsippsbladen igår känns det nu mer än någonsin som att våren är nära. Tyvärr har helgen tillbringats mestadels inomhus, böjd över skurborsten. Tråkigt, men a girl gotta do osv. Om jag nu bara kan hitta en trevlig bold att avrunda med, så skall jag dra mig tillbaka till middagen sedan...
Jaha, det blev middag innan, men nu så!
Här regnar, för första gången på flera veckor. Det kan bara vara positivt!

lördag, februari 05, 2011

Igen!

Konstigt nog är det lördag igen. Skall jag aldrig få tid ngon annan dag tro? Eller rättare sagt ta mig tid, för det är ju alltid, eller oftast just det det handlar om. Att knipa åt sig lite av sin egen tid till att göra något man själv vill. Inte bara måste, eller för att någon annan....

Nåja, här är jag, med massor av ackumulerade tankar innanför pannbenet, men ack så lite tid NU! Soppan puttrar på spisen; madrascurry-kryddad morots och purjosoppa. Ja det är rester och ett eget påhitt, men det blir nog gott. Faktiskt blir det nästan alltid gott när jag lagar mat! Nej jag skryter inte, utan är mer förundrad över hur himla enkelt det är med matlagning. Detta från en kvinna som får spader flera gånger i veckan för att det är så många mål att hitta på.... Vidare om kök; vi har bytt ut vår arbets-skiva idag, under skrik och tandagnisslan, och många eder. Varje gång tänker jag "aldrig mer sånt här!", men man glömmer ju tack och lov, och tar i med nya tag igen, en annan gång. Det KOMMER att bli fint, så snart di små detaljerna kommit på plats igen, men ibland undrar man ju om det är värt besväret. Nu skall jag smaka min soppa, och återkommer senare. Bon appetit!
Senare samma helg... Nu är det söndag och efter lunch. Förmiddagen har tillbrongats på bio i Nice där jag med en väninna såg Colin Firth i "The Kings Speech". Detta , märk väl, istället för att spankulera i solen på Promenade des Anglais! Det var värt det dock för den var precis så bra som jag visste att den skulle vara. Till och med Helena Bonham Carter, som ibland i mitt tycke kan ta lite väl mycket plats, var "a study of understatement". ALLT var bra, miljö, färger, musik...att se, och se igen! Efter filmen tog vi en sväng in på butiken som hör Musee Massena till. Jag älskarmuseibutiker! Där finns alltid vackra ting, ofta till facila priser. I denna butiken fann jag en liten "cadeau" till väninnan som fyller år inom en inte alltför avlägsen framtid.
Sammanfattning från gårdagen har jag i form av en rejäl blodblåsa på höger pekfinger... Nu skall jag snart slipa av första lagret hårdvaxolja, lägga på ett till och sedan gå ut i SOLEN. Jag känner att det får bli bloggande lite senare, nu vill jag vara mer fysiskt aktiv!
Oljandet tog tid, och inte blev det som vi tänkt heller. Konstigt med tanke på att vi gjort detsamma tidigare i stugan i somras. Kanske får man tänka sig att slipa om, och bara olja. Kanske med en kulör i.....SUCK! Vad mer? Jo, jag försöker översätta en rapport från första operationen jag genomgick i mars. (Genomgick? Really??) Hur som. Det är fullkomloigt omöjligt att använda en online-translator, jag vet för jag har verkligen försökt. Resultatet blir minst sagt märkligt ( jag kör franska-engelska), och att översätta tillbaka igen ger helt galna meningar. Tricket blir nog att använda det man får, och sedan med sunt förnuft försöka få det till något som går att läsa och förstå. Måste livet vara i motlut fullt så här ofta? Jag bara undrar...
Annat jag undrar över varför jag verkar vara den enda som älskar böcker, och att läsa dem, aldrig kan uttrycka mig intelligent och upplysande om böcker jag läst? Många är bloggarna jag besöker, och de är alla fulla av väl genomtänkta rapporter. Jag tycker det är beundransvärt, och undrar om det är för att det är så längesedan jag gick i skolan. Eller är det för att man måste träna sig hela tiden? Föra intelligenta samtal kanske dagligen? I vilket fall som helst gillar jag att läsa, och rekommenderar gärna böcker på basisen att jag gillar dem. Antar att det får räcka.
Snart är det en ny vecka. Hoppas koltrasten fortsätter att sjunga, och att det blir ännu lite varmare. Idag såg jag en stor skalbagge!

måndag, december 27, 2010

Hej och tack för det här...

Just nu när jag skulle börja skriva, insåg jag att jag kanske inte skulle ändrat storlek på texten. det är ju min dator som för tillfället har fel format, inte bloggen... Nå, det blir som det blir, och man kan ju alltid ändra igen. Jag har nämligen äntligen lyckats koppla datorn till teven, inte komplicerat egentligen, men det trilskades för några månader sedan, och sedan dess tappade jag både lusten och tålamodet. Men så på julaftonen ville jag överraska med Kalle Anka och lite annan underhållning, så jag bet ihop och kopplade, knappade och småsvor i bara ett par minuter, och Voilà! det fungerade ju! Nackdelen är att jag inte vill riskera att tappa bort inställningarna, och därför har datorn nu en skärm i fel format, och jag kisar och hukar för att kunna läsa mina mail, och Fb.
Nog om det. jag ville bara tacka för julen, och säga "bye bye" till densamma. För min del räcker det med jul nu. Jag vill bara att det nya året skall ta vid, och med det våren, med en gång! Jag håller helt med Cara (hoppas ni kommer in på hennes eminenta sida!), och vill börja planera för våren och sommaren nu, genast. I väntan på den riktiga våren så fick jag i alla fall en försmak idag nere i Nice. Soligt och förvånasvärt milt. Vi strosade vid havskanten, åt en pizza, (tack Ylva för maskrosextraktet!) och hade på det stora hela en skönt ledig dag. Efter nyår skall jag ta mig samman igen med fysisk aktivitet, förvärvsarbete mm. men just nu känns det härligt att göra ingenting alls. Nice-besöket var egentligen med anledning av ett återbesök på sjukhuset. Jag är duktig och läker snällt, och skall vara tålmodig bara, så går svullnaden ned runt ögonen. Doktor O. sa visserligen att jag skulle få "mandelögon", men jag hade nog tänkt mig något annat än svullna mandlar... Nu skall jag streta vidare med Byatts bok som ju dessvärre inte var fullt så fängslande som jag hoppats.