Nedräkning

Tiden tuffar på som ett tåg på väg från perrongen, och jag skumpar stånkade jämsmed, dömd att missa sista vagnen. Ja, så känns det, men det brukar bli ett bättre slut; tåget glider ut från stationen i Alesandria, vi trycker korken ur skumpan.... men jag är ju inte riktigt där ännu, tyvärr! Just nu är livet en röra, och jag är så glad att jag sagt ja till att sova tio nätter hos min kära lilla Maguy (Marguerite) som sällskap när ordinarie sällskapsdam är i Rumänien. Maguy är syster/svägerska till min franska familj, och jag har arbetat hos henne tdigare. Hon är nittio nu, och en ständig källa till visdom och glädje. Efter de hårda törnar hon fått, och den uppväxt hon haft, så är jag för evigt vördnadsfull... hon har en livsglädje och pragmatism som jag säkerligen aldrig kommer att ens tangera. En sann källa till inspiration.
Annars rullar det på ganska bra (tåg-allusionen igen!) och även om jag ibland hänger mig åt vridna händer och ett allmännt ock ock OCK, så kommer allt att sluta fint. Avresan är den fjärde, och det är fortfarande långt dit. Danska huset är i stort sett iordning efter golf, och vänninor i trädgården. Dansk lägehet som vaktas skall åtgärdas i veckan, som även beskö hos ortoped (AJ! mina hälar!!) och många fler besök för ansiktsmassage. En facial skll även hinnas med, samt givetvis en "once over" på benen, bikinilinjen, armhålorna. i sista stund (what else?) skall även läkare besökas, kanske gynekolog (BORING!) samt div. affärer för inköp av franska nödvändigheter till mig, samt de nära och kära; sprit, tvålar, skrubbutrustning och allt annat som dyker upp i sista minuten. kom just ihåg presentkortet på Sephora... parfym? Mineralpuder?... A girls work's never done!
Men, jag har böcker fråm bibblan, och som sagt tio kvällar/nätter i lugn och ro...BLISS! dessvärre har jag nog ingen nätanslutning, men jag lär ju vara hemma någon gång varje dag, så fortsättning följer.

Söndagen...

har varit riktigt lyckad, detta fastän hela morgonen var höljd i dimma. Ja inte min, ingen bakfylla eller så, utan bara våldsamt skiftande temperaturer som gör att Cagnes sur Mer känns som San Fransisco... Hur som. Eftermiddagen blev till en enda lång dröm av sol och värme. Jag lade mig i "vår" lilla muromgärdade trädgård, i bara mässingen, och NJÖT! Till och med, bokklubbens bok passade perfekt. Nivån som är skrämmande lik Harlequin var precis vad jag mäktade med i hettan. Lillis sov i skuggan, Mr. grävde (fast stillsamt) ett hål till nya citronträdet som vi lyckades plantera fastän det var svintungt. Gräset klipptes (jag dåsade), och sedan firade vi med att sätta på bevattningen och ta varsin gin-tonic. Söndag...Thank God!

Mitt sommarlov...

Ja jag vet! De kom ju på fel håll!....