Mittemellandagarna, och slutet?

Kanske borde jag läsa igenom alla inläggen jag gjort här, kanske inte. Hur som, så känns det som om detta kanske blir det sista inlägget både för året, och på "Tänker och berättar". kanske blev det mer berättat än tänkt, och i början så många bilder, och entusiastiska listor mm. Nu blir det alltmer sällan, och entusiasmen falnar. Visserligen kan det bero på att det ju finns två bloggar till, och så Facebook då, som väl ändå tillfredställer behovet av att bli sedd och hörd. Om det nu var därför jag började, vem vet egentligen varför nu, så här långt efter? "Anonyma" bloggen fyllde nog mitt behov av att bara prata av mig, men den var också ett bra sätt att titta lite på mig, mitt och de mina med förhoppningsvis andra ögon. det är visserligen svårt att vara klarsynt när man ser på sin egen familj, men jag försökte ialla fall. Nu tror jag inte den behövs längre, det känns som om jag är redo att sluta älta det som varit, både dåligt och bra... Nåja, jag får erkänna att de bra minnen dyker upp precis när som helst, och de är alltid välkomna, men jag söker inte upp dem, och jag försöker stävja det sentimentala ältandet. Här och nu! Här och nu! Innan jag stänger ned, skall jag göra två saker; kopiera allt skrivet till papper eller minne, och  jag delar även med mig av den här... Så är det inte anonymt längre! Who cares?
Fotobloggen tänker jag fortsätta med, det är kul att dela med sig, och kul att ta foton. dessvärre brände min kamera-laddare sönder på TGV:n upp till Paris, så nu under julen här i dourdan, har jag varit sparsam med krämen. Tyvärr. På torsdag morgon bär det dock av till paris, och kameran får gå så länge den kan. Eventuellt får jag låna en som jag kan sätta i ett eget minne i, vi får se. Annars ligger Paris säkert kvar, och jag kommer att ha bilder i mitt huvud även om jag inte kan dela med mig på bloggen. kanske kan jag experimentera med beskrivande skrivande?
Friden försvann just, samtidigt som två pojkar på tolv kom och satte sig vid mitt bord...Oh well, det är inget ont i dem, men eftersom huset har ca. tjugo rum, varav minst tre är lekrum.
Som om det inte räckte har jag nu haft lilla Marguerite här, som ville se Simon's Cat, igen, och igen...

Åter till ordningen. Jo, Paris! Jag fick några fina julklappar. Bl a en bok om metron i Paris, med historia omkring de olika stationerna. En guidebok blev det också! Förhoppningsvis hinner jag se en hel del utan att stressa.
Stress är annars något jag både försökt unvika för egen del, men också för Annie och André som jag är här i Dourdan för att hjälpa under julen och mellan dagarna. jag har väl kanske inte lyckats så bra som jag skulle kunnat önska, men jag gör mitt bästa, och det får räcka. Allt är rörigt och disorganiserat, och jag kan se att det kanske inte är så lämpligt alla gånger att dela ett stort hus  mellan föräldrar och tre döttrar. Helst inte om mamma har svårt att " let well alone", vilket gör döttrarna antingen irriterade, eller uppgivna. Nå, vi har inte haft en total "Lars Norén" ännu... Hm, de där avbrotten gjorde att jag tappade koncentrationen... So what else is new?!
Om detta är det sista inlägget, så är det ialla fall helt i stil med de tidigare. Vem vet förresten, kanske vill jag fortsätta, när allt kommer omkring.

Nedräkning

Tiden tuffar på som ett tåg på väg från perrongen, och jag skumpar stånkade jämsmed, dömd att missa sista vagnen. Ja, så känns det, men det brukar bli ett bättre slut; tåget glider ut från stationen i Alesandria, vi trycker korken ur skumpan.... men jag är ju inte riktigt där ännu, tyvärr! Just nu är livet en röra, och jag är så glad att jag sagt ja till att sova tio nätter hos min kära lilla Maguy (Marguerite) som sällskap när ordinarie sällskapsdam är i Rumänien. Maguy är syster/svägerska till min franska familj, och jag har arbetat hos henne tdigare. Hon är nittio nu, och en ständig källa till visdom och glädje. Efter de hårda törnar hon fått, och den uppväxt hon haft, så är jag för evigt vördnadsfull... hon har en livsglädje och pragmatism som jag säkerligen aldrig kommer att ens tangera. En sann källa till inspiration.
Annars rullar det på ganska bra (tåg-allusionen igen!) och även om jag ibland hänger mig åt vridna händer och ett allmännt ock ock OCK, så kommer allt att sluta fint. Avresan är den fjärde, och det är fortfarande långt dit. Danska huset är i stort sett iordning efter golf, och vänninor i trädgården. Dansk lägehet som vaktas skall åtgärdas i veckan, som även beskö hos ortoped (AJ! mina hälar!!) och många fler besök för ansiktsmassage. En facial skll även hinnas med, samt givetvis en "once over" på benen, bikinilinjen, armhålorna. i sista stund (what else?) skall även läkare besökas, kanske gynekolog (BORING!) samt div. affärer för inköp av franska nödvändigheter till mig, samt de nära och kära; sprit, tvålar, skrubbutrustning och allt annat som dyker upp i sista minuten. kom just ihåg presentkortet på Sephora... parfym? Mineralpuder?... A girls work's never done!
Men, jag har böcker fråm bibblan, och som sagt tio kvällar/nätter i lugn och ro...BLISS! dessvärre har jag nog ingen nätanslutning, men jag lär ju vara hemma någon gång varje dag, så fortsättning följer.

Sol och Vår, och en ny datamaskin

Äntligen fick jag så tillbaka min gamla dator. Ja gammal är den tydligen med ca. sex-sju år på nacken. jag hade som sagt ingen aaaning om det, men med facit i hand, och en ny hårddisk i maskinen har jag förstått att så är fallet. Snälla Kim hjälpte mig enormt mycket. Inte bara genom att snällt köpa och skicka en ny (dubbelt så stor) hårddisk tillsammans med en cd fullproppad med drivers och en hel "bra at ha" avdelning. Dessutom coachade han mig via telefon och fjärrhjälp (snajdigt!), och var hemskt tålmodig. Han är min Dator-Gud för alltid!
Det känns lite konstigt med en adresslista med bara tio namn i, men det ger väl sig. Kanske hade jag lite väl mycket gammalt skräp liggande här och där, och nu när allt är borta hoppas jag att jag inte kommer att sakna allt för många filer, människor, foton mm.
Under tiden datorn varit sjuk, och jag gjort annat som att arbeta, varit på hospitalet en dag, cyklat igen mm. så kom våren. På riktigt! Nu är det så mycket vår att den knappt går att beskriva. kanske räcker det med att skriva att jag igår låg på grannterrassen i bara mässingen, med ett hav av blåregn ovanför huvudet. Ljuvligt var det, och varmt! Jag fick gå in efter en timma... Eftesom inga bilder finns kvar i datorn skall jag koppla i externa hårddisken och plocka fram ett urval vårbilder (till), men jag tror de flesta får hamna på MOODS.
Antingen gör jag det med en gång, eller också stryker jag lite... vårgarderoben har plockats fram!

Före avfärd

Jaha, så har jag ödslat tid med att leka med designen på min blogg istället för att skriva. Ställtid tror jag visst att det kallas. I min privata ordbok är det nog så att det heter "prokrastinera", men men... Jag har just varit på utländska bloggen, så jag förlåter mig. OCH klockan är tio, jag skall gå upp sju, och dessförinnan, ja innan läggdags alltså, så skall hunden ut, och maken väckas....
Det är förresten torsdag. Jag har arbetat halvdag, och sedan varit och vaxad både ben, bikinilinje samt armhålor...en " forfait" som det heter, för 45 spänn. innan arbetet fick jag lymfdränerande massage av min kiné, för ansiktet....skönt!
Hämtade även en liten resväska i garaget, då det i helgen bär av bort till nästa departement för en hotellvistelse vid havet. Hoppas vädret håller i sig!
Helgeskapaden är ett led i firandet av min förestående födelsedag. Paris har stått högt pålistan, men jag vill vara i Paris i sol och värme, inte Göteborgs-väder, så Sanary-sur-Mer it is!
Paris finns förhoppningsvis altid kvar....kanske våren kommer att ge oss tillfälle....
22.08, I better get a grip!

Ett extraknäck

...tog mig till utkanten av Vallauris i morse. Jag höll på att inte komma dit alls, för det var tvärstopp på motorvägspåfarten. Tack och lov tittade jag för en gångs skull innan jag körde ned, och kunde med knapp nöd och diverse fula ord (franska) rädda mig tillbaka på "riks-sjuan" igen. Vilket är en helt OK, för att inte säga riktigt trevlig väg att köra från Cagnes-sur-Mer till Antibes. Efter så många år härnere är jag ju ganska blasé på kusten, men på RN7 ser jag den andra sidan av Rivieran, den vanliga, ganska förfallna sidan som ju så sällan skildras i reportagen om fina hem och festivaler. Att åka där känns för mig som att "vara utomlands", den känslan kommer när jag minst anar det. Vid en bensinstation, ett förfallet hus, en gata i Nice jag aldrig varit på förut.....om man då har på bilradion på en vanlig jävla station med reklam och det hela, och solen skiner genom taket på Twingon......det kan bara kännas helt rätt!

Knäcket var ca. 100kvm fönster...I kid you not!. Som tur var var det panoramafönster (golv till tak), tyvärr var det strålande sol, tack och lov var det havsutsikt överallt, tyvärr hade jag den en gång "medium"-tröjan, nu tvättad av Mr. till "extra-small"....ylle, tajt. Men men, en tusenlapp och några timmar senare är det hela ju bakom mig.

Nu stundar ögongymnastik hos Delphine, som är orthoptiste. Det är korta seanser, och det kliar mellan ögonen, men jag hoppas att det skall hjälpa mig. Förmodligen får jag gå på bio för att se hur reultatet blir. Ögonen har svårt att hålla fokus, och på stora ytor blir det mer jobb, ögonen skakar fram och tillbaka för att "scanna in" bilden. Till slut blir de trötta (efter ca. en halvtimma) ochbörjar rinna, och rinna, och rinna.....Vem har väl kommit ut från t.ex Sagan om Ringen rödgråten? Ja förutom jag då....

Någon kanske lägger märke till avsaknaden av bilder. Jag kände att det blev lite väl mycket "bilderbok för alla", istället för den sida för förflugna tankar som ju var ämnat från början. Det blir väl bilder igen vad det lider, men med måtta. Jag har kanske dålig koll på vad en blogg egentligen "skall" vara, men för mig är det ialla fall inte en dagbok, inte ett reklamforum, och inte en scrapbook med rara bilder. Min blogg är väl kanske närmare en plats där jag tänkte skriva ned funderingar i hopp om att få lite feeback, positiv eller negativ spelar mindre roll.
Vi får se hur det blir med den saken....Egentligen skall jag inte nämna feedback alls. Jag är dålig på att kommentera på andra bloggar, och är skamsen över det. Till mitt försvar kan jag tillägga att jag kommenterade här, om böcker och bibliotek, att ha eller låna, men när jag sedan skulle kolla om mitt pertinenta inslag rönt några ännu pertinetare svar....NADA! Blogger suger ibland!
Min kommentar var inte ens med! Ja ja, jag kan ha missat ett moment själv, men det blir ju så med mig då, att jag inte gitter skriva samma sak igen. Sorry Ylva! Ylva som förfasade sig över Lantliv och annat gulligt här. Jag vill bara säga "kära vän, jag har nu läst senaste numret av just Lantliv och Gårdar och Torp och en engelsk dito, och kan bara hålla med dig". Kära nån vad allt är gulligt och vitt och....Och recepten med rätta oljan, vinägern, chokladen..........SUCK!